Doedmannen

Häromdan när jag skulle slösurfa lite på min bärbara dator så upptäckte jag att den hade blivit infekterad av massor med oönskat strunt. Mitt tålamod för popups och sega uppstarter är inte stort så jag gjorde vad varje ad-hatare hade gjort: "format c:/". För er som inte är så insatta så är det ett kommando som ofta används som en fras för att säga "Det är dags att tömma allt som finns på hårddisken."

Så jag langade upp firefox på den stationära, googlade mig in till ubuntus hemsida. Tack google för att ni hjälper en med stavningen, trodde det hette unbuntu från början. Väl inne på hemsidan så får jag tag på en länk till nedladdning av ubuntu 7.04. Efter ca. 15 minuter har jag fått filen nedladdad och utbränd på en skiva. In med skivan i den bärbara och dags för installation. Jag blev glatt förvånad över att det var en live-cd, med en väldigt enkel installation. Tog inte allt för lång tid heller och det var nog till och med enklare att installera än windows XP home.

Den stora utmaningen dök snart upp framför mig. Hur ska jag få kontakt med omvärlden med min bärbara igen? Först försökte jag köra det trådlösa nätverkskortet som är integrerat i datorn, hoppades på att det skulle fungera direkt. Men ack va optimistisk man var. Snart var jag tillbaka till verkligheten. Jag kom ihåg att jag för några år sedan efter mycket blod, svett och tårar fått ett gammalt trådlöst nätverkskort på usb av modellnamn MA111 från netgear att fungera på en 333mhzare installerad med linux slackware 9.whatever. Om jag kunde få det att fungera då så måste det ju gå nu med, utvecklingen kan inte ha gått baklänges i linuxvärlden.

Efter lite googlande så hittade jag två howto guider. Det tog mig ett par dagars slit med dem men nu har jag faktiskt fått det att fungera och jag har en sändningsstyrka på 65% på mitt rum.


Tack till #linux.se för att jag får idla där och ibland whina om att jag inte förstår någonting.

Tack till bob för att du hjälpte mig att komma på rätt spår och att du googlar åt mig ibland.